Oro
Jag har kommit i en oro fas igen. Jätte jobbigt.. Hela morgonen har jag legat o varit i oro tankar om att vår bebis inte har det bra där inne.. Jag är ju inte så långt än som till att kanske kunna få känna sparkar hela tiden o länge. Jag känner något då och då och mest på kvällen. När börjar man känna mer regelbundet? Så man kan få trygghet? Gillar inte sånna här dagar jag vill ju vara glad o ha det bra...
Man känner också nu efter. Tror magen är mindre osv.. Konstigt egentligen vad hjärnan kan göra!
Precis så har det varit för mig några dagar. Även om jag känt bebisen ganska mycket, så har jag nojjat jättemycket för att magen är för liten, att jag inte går upp i vikt och så vidare. Det är nog en del av själens förberedelse för att bli mamma. :)
Men testa att dricka ett stort glas apelsinjuice och efter 30 minuter lägga dig ner på rygg. Det tipset fick jag, och det verkar som att då blir det fart!
Tyvär är de så att bli förälder och de slutar aldrig man är orolig jämt. när de ligger i magen å man inte känt sparkar på ett tag blir man orolig när dom kommit ut är man orolig andas h'n för tillräckligt med mat. sen när dom är lite större stoppa inget konstigt i munet sen att man är rädd dom ska slåsig springa bort. Ja jag kan räckna upp massa saker. Välkomen till rollen att vara mamma. Man förstår sina egna föräldrar lite bättre varför dom sakt nej till saker man själv tyckt varit fjantigt ;)
