Rädd
Jag köpte ju två test igår så jag tänkte va fasen jag tar det andra nu på morgonen. Visa samma. 3+. och jag räknar ut att jag bör vara i vecka 5. Såklart är vi överlyckliga! Men en sida av oss vet inte vad vi ska våga tro eller hoppas på. Av det som hände sist, så är vi rädda. Speciellt också över att man känner den där mensvärken hela tiden. Nu kommer den tänker man bara hela tiden... Jag bara skakar just nu. Men jag hoppas det kommer gå bra för oss och att knodden växer hos oss.
Men idag tänkte jag ringa MVC och höra lite hur vi ska gåtill väga nu, när dom har stängt i göteborg med. Vill ju gärna kunna få åka in nästa vecka eller veckan efter och se om vi kan se ett litet hjärta <3
Denna gången har vi valt att inte berätta för någon. Inte ens mamma vet. Nu är ni ju några st här på sidan som vet vem jag är och någon känner mig så vänligen respektera att vi valt ha det såhär så länge, tills vi är säkra in i tiden denna gång. Jisses, tiden kommer gå sakta, eller hur? Tills den där magiska veckan kommer så man får berätta för alla nära och kära... och hoppas inget mer händer... Jag är LYCKLIG!
<3
Gravid?
Nytagen bild. Nytaget test. Mensen är 2 dagar sen. Känner molande värk som förra gången. Mår lite illa, ofta av smak och lukt. Vad tror ni? Kan det stämma trots att jag har som mensvärk innan mens och att testet är taget vid denna tiden på dagen? Jag har ett till som jag kan göra imorgon bitti... Det är mer än välkommet med så här fina mirakel i alla fall hos oss!!! <3
Mensen?
Jag skulle fått mensen i måndags men inte har den dykt upp än. Kanske för att jag tänker på det, kanske för att jag tänker att den faktiskt kanske inte kommer för att vi lyckades, eller faktiskt att det är sant att vi gjorde. Det allra underbaraste skulle ju självklart vara ett mirakel. Annars tycker jag det är mest jobbigt att bara gå omkring och vänta på att den ska komma och att för varje dag som den dröjer - ju längre tid tar det för de andra 23 väntande dagar att komma då sprutorna sätter igång igen.
Jag vågar inte ta något test än. Jag väntar i alla fall veckan ut...
Valet och kvalet
Jag känner mig lite nere ibland när man läser om er som genomgått ivf och nu lyckats. Det är såå roligt att läsa om er lycka, men ändå blir man nere på något sätt. Det finns ett par stycken kvar av oss som inte lyckas än men som är på väg, er läser jag mer av än andra kanske.. Det blir väl så automatiskt, man har inte så mycket att säga till om utan läser mer gärna om personer i samma sits.
Imorgon är det BIM. Fast jag tror det bara blir BM för jag har haft lite ont i magen idag så vi får se. då är det bara 23 dagar kvar till start med sprutorna :) Finns alltid något positivt i det hela.
Semesterveckan närmar sig sitt slut och idag åker vi hem igen. Tillbaka till verkligheten, men bara 3 veckor kvar sedan är det semester igen ett par veckor, skönt. Hoppas det går bra för er där ute!
Bebismys
Idag här på minisemestern har jag hälsat på en gammal god vän till min man, som numera är min goda vän med. Vi hade mys hemma med fika och barnbus! Hennes minsta är bara 3 månader och stora 2 år snart. Helgoa. Man längtar bara ännu mer såklart. Det är massa mys på hög nivå! Vi ses nog imorgon med....och lördag..... Det ger en inte bara en längtan utan inspiration och motivation till att klara det man faktiskt går igenom. Min kropp bara lättades efter att vi tagit ett liten prat om allt möjligt. Jag är inte längre nervös, jag är förväntansfull av hela processen med allt som innefattar att både bli gravid och tiden efter. Nu känner jag att jag kan ta dagarna som de kommer tills det är dax för oss, oavsett om det blir av en spontangraviditet eller med hjälp. Shit vi är faktiskt nära nu. Jag längtar. Mer än någonsin och jag vet att mannen gör det samma.
<3
Bara väntar nu
Ja nu är det ett sånt där stadie då allt närmar sig och vi bara går och längtar och väntar på att få sätta igång. Ibland kan man tänka gaah varför tog vi inte dag ett!!! Men jag hoppas tiden rullar på ändå. Snart har ju redan hela juni gått så snart är väl juli förbi också.
Annars är allt bra. Jag har lite mycket på jobbet osv... Vilket gör att jag också blir lite stressad, och ju mer jag tänker på det ju mer tänker jag att jag inte vill stressa o mer stressar man... Konstigt det där. Men klart man inte vill må sämre nu och även "sabba" allt som har med alla chanser att lyckas bli gravid. Jag har haft lite molande värk i magen o lite sträckningar sådär men vi får väl se om mensen dyker upp eller inte.
Ang ivf denna gången ska jag vara mer förberedd och även ta hand om mig själv. En underbar människa på familjeliv gav mig fina råd om att bara vara, ta hand om kroppen och våga tro på "må bra hormonerna" i kroppen, läsa en bok o ta lite ledigt. Våga tro på att det faktiskt fungerar. Skönt att jag kommer ha semester kvar att ta ut då också! Vägen dit är snart slut, äntligen. Jag hoppas så att det är vår tur att få behålla ett mirakel <3
Trött
Jag är så hemskt trött igen. Hela tiden. Jag vill bara sova. Jag fråga min chef idag om jag fick ta semester nästa vecka eller i alla fall ons-fre för att spendera lite tid för mig själv och koppla bort allt jobb, andra kollegorna måste också lära sig att vara utan mig. Jag har en sån där lite halvjobbig känsla idag. Då jag är så less på att vara trevlig hela tiden. Jag är alltid andra til lags eller vad man säger. Jag tänker på mig själv sist av allt. Det måste jag ändra på. Vet inte hur men detpå något sätt måste det gå. Vi alla vet väl att inte ta hand om sig eller bara vara stressad hela tiden kan också leda till att man har svårt att bli gravid så jag ska i alla fall ge det en chans.
Monitorn har gått väldigt bra denna månaden ett toppen verktyg för den som försöker där hemma själv. Klart vi hoppas på ett plus men om inte så är jag glad att jag fått prova den!
Annars är det stor längtan tills slutet av juli då vi sätter igång med sprutorna igen :) vår bebislängtan är så himla stor nu. större än störst!
Snart så!
Ja visst vet ni monitorn är ju i full gång och idag var första dagen det visa en stapel mer alltså 2 st :) det innebär att det är lite mer chans vid de dagar då ÄL börjar. Men jag hoppas att den starka ÄL dagen blir på onsdag eler torsdag då min fina make är hemma i sverige igen och i min famn! Ska bli spännande att se hur den funkar oså efter denna ÄL! Om det blir ett mirakel eller inte - det återstår att se!
Hoppas det går bra för er alla <3
Ensam
Ensam hemma. Tomt. Ledsen. Full av längtan till en växande mage med vår fina skatt <3
Jag tycker det är dax för ett mirakel till. Verkligen.
Monitorn är i full gång jag är väl på dag 10 idag. Än så länge visar det bara att jag har låg fertiliitet. Men det kommer väl om några dagar. Förhoppningsvis är den bästa dagen på ons eller efteråt när mannen är hemma på säker mark igen. Jag längtar efter dig.
Blir nog lite kvällsmat nu, ute i stugan med familjen. Jordgubbar, mjölk och flingor. Mums!
Förvirrad
Nu har jag gått och blivit sådär förvirrad igen. Jag ringde ju BM i torsdags och berätta att mensen kommit och hon skulle höra av sig ang om det blev CD 1 eller CD 23. Hörde inget av henne så idag ringde jag in själv och fråga hur det ligger till egentligen, vad ä rätt vad är fel? Såklart finns inga rätt och fel men denna BM visste inte heller vad som var sagt eller varför jag skulle få 1 istället för 23.. Men hon berätta att det fanns större risk att få cystor på dag 1 och det är ju mer personer som inte har egen ÄL eller väldigt oregelbunden mens som brukar börja då, men att för min del spela det ingen roll vad jag ville välja. Eller är det så att mensen kommer krångla nu efter missfallet?? Man brukar annars då vänta in ÄL och sedan köra igång för att få en blödning efter ca 10 dagar när man börjar på 23. Så ja herregud till slut ringde hon tillbaka i eftermiddags i alla fall och jag fick välja helt själv om jag ville börja på 1 eller 23 och vilket då blev ÄP v 33 eller 35. Jag har semester 31-33 så perfekt det hade varit att börja på 1 men jag valde ändå 23.... Nu vet jag inte om jag ångrar mig eller inte? Känns bra men åh denna längtan gör en galen... + att jag på senare tid bara blivit mer deppig om allt med missfallet.. Jag bara önskar h-n ville stanna kvar hos mig/oss och att vi snart hade gått in i v elva.... :'(
Nä jag valde 23. Jag väljer 23. Jag är nog nöjd. Tror jag. Kände att jag har ändå lite starkare sprutor, behöver då inte spruta så himla länge som jag får om jag väljer 1 och jag kan ta att det tar två små veckor längre tid. Det var ändå 23 som var menat för oss när vi börja så det känns mer rätt. Ska vi sätta punkt där tycker ni? Mycket tjat nu...
Har ni åsikter eller erfarenheter så återkom gärna med det, jag är öppen för allt!
Övrigt mår jag bra. Är inne i lite svackor då ang detta med längtan o missfall osv... Men man får ta en dag i taget o ser det man faktiskt har idag. Och jag är i full fart med monitorn så såklart hoppas vi att vi inte behöver oroa oss för massa sprutor och veckoplanering :)
Myser
Idag myser jag mest. Mannen bygger på ett trä däck som snart står klart, jag servar med mat och fika. Resten av familjen finns också här ute i stugan, ganska mys när alla är samlade men också mycket åsikter och intryck. Mycket snack om bebis och vad som komma skall. Vi får inte så mycket uppmärksamhet längre vilket leder till att jag heller inte ger så mycket tillbaka. Ganska ovant, men jag orkar inte lägga på den där charmen på skalet längre när jag inte är den jag är i så fall. Jag har även varit ärlig och sagt att vi känner oss utanför och inte med i gruppen när vi är allihopa men det verkar inte vara någon som lyssnar eller förstår men vi får väl se. Det går så långt det går.
Det har regnat och varit soligt om vartannat idag och jag har legat här ute i vårt lilla krypin som för tillfället blivit väldigt hemtrevligt. Varmt och skönt ska bli så gosigt att sova här äntligen inatt. Bara jag och min man. Få hålla om varann i vår lilla 120 säng... Nästan ett år sen vi sov här ute. Bröllopsnatten. Underbara minnen.
Jag hörde inget ifrån BM igår så hon ringer väl på måndag antar jag. Jag hoppas ännu att jag ska få börja på CD 1 men bara för att jag vill det så blir det väl CD 23 istället... Det återstår att se.
Lite trist att jag valt att vara anonym... Jag skulle gärna annars dela med mig av instagram - min nya drog haha. Eftersom jag lagt ner facebook är instagram lite mer jag - lite mer personligt med bilder. Men om någon är intresserad eller har instagram själv kontakta mig gärna så kan vi följa varann! Roligt att se människor även utanför IVF svängarna...
Nu blir det nog en promenad och en film. Och jordgubbar....
Mens
Yes. morgonen började med mens. Både skönt och inte skönt. Världens mensvärk, vilket gör att jag gick hem och jobbat hemifrån idag. Men strax efter åtta idag ringde jag till Sahlgrenska och fråga hur vi gör nu. Jag är inbokad på ÄP v 33 så himla skönt det är under min semester allt kommer att ske vilket är så skönt att slippa ta ut all komp osv. Men jag trodde denna gång att jag skulle börja spruta på CD 23 men BM läste att jag ska börja spruta på CD 1. Hur funkar det då tro? är det någon som fårr börja direkt på mens dagen? Varför gör man det och vad är skillnaden då? Vore ju kanon om jag började på första dagen då räknas det också mer jämt med att köra v 33 annars kanske det blir v 35.. så ju tidigare desto bättre :) Här ni någon koll om detta så hör gärna av er.
Det blir annars samma som sist, suprefact att börja med sedan gonal f och sedan resten som jag nu inte minns namnet på.. Men det blir nog bra får vi tro! Hoppas det fungerar bra denna gång och ja jag ska ta ett gravtest innan jag börjar med sprutorna denna gång haha ;)
Vi har också idag då satt igång clear blue monitorn! Ska bli jätte kul att se hur den fungerar :) Idag skulle man bara starta den och regga att det är första dagen i mensen. Så ska den nu sättas igång varje dag på morgonen innan man går på toaletten ifall den visar att man ska kissa på en sticka och då ta ett typ ÄL test. Spännande ska det bli med!
Hoppas det går bra för er <3
Dessa dagar..
Lite bloggande från mobilen idag då jag är och njuter i stugan. Städat och fixat för att börja bo här på helger och när vi känner för det! Så underbart att det varit strålande väder och varmt. Mamma har till och med badat.
Idag är det mors dag. Ibland undrar man om snart inte varenda dag på året kommer få en egen titel... Igår var det de ofrivilligt barnlösas barns dag, alltså våran dag. Vi som är i denna sits. Mycket debatter om detta nu, vilket jag faktiskt kan tycka vara bra att det får uppmärksammas och kanske till och med alltid få vara gratis hur många försök man än vill ha. Det vore guld. Vem ska behöva egentligen betala för att få en familj? Det är sjukt. Jag ska inte dra upp massa diskussioner om ämnet men det jag kan tycka är-varför ska vi "firas"? Visst är det kanon att det kommer på tal osv men att få en egen dag blir lite för mycket. Vi har väl tillräckligt med ständiga påminnelser dagligen om detta i våra liv? För mig räcker det med det.
Vända på steken (mig själv alltså..), sprut måla klart vårt matbord, grilla lunch och njuta. Det är min dag det. Må gott!
Stöttande vän.
Ja lite så är det jag kommer vara framöver. Min fina kära vän fick minus på testet idag. Jätte ledsen såklart! Jag vet inte hur det känns att vara just i hennes situation, men jag vet ju vilken besvikelse det är att inte få det man hoppats på. I min sits förlorade vi vårt lilla mirakel så jag har bara testat plus och aldrig minus nu. Så vi båda blir barnlösa ett tag till. Vet inte när det planeras för dem nästa gång, förmodligen inte lika samtidigt som vi men vore kul om det inte var allt för långt bort heller. De har ägg i frysen, skönt. Att slippa gå igenom samma process en gång till. Jag hoppas såklart först att det kanske till och med lyckas för oss nu, annars hoppas jag verkligen att vi får många fina ägg nästa gång och får fina ägg till frysen!
För övrigt är det bra just nu. Allt känns under kontroll. Jag har gått ned 4 kg sedan i februari och jag är nöjd. Inte helt såklart jag ska ner många kg till. Hade som mål 15 så 11 kvar men tror jag nöjer mig så länge med 6 till. Jag slutade helt att äta bröd och nu har jag varit fri från godis över en månad. Inte ens på helgerna har jag unnat mig. Jag äter fortfarande hembakat, men därför mest för att jag inte vill ta bort det som betyder något för mig. Slutar jag äta slutar jag baka och det är min passion. Känner mig mer motiverad nu, till allt. Träningen har jag inte kommit igång med igen efter sprutorna ode men det kommer. Just nu är det fokus på att äta bra må bra och faktiskt känna lusten till att både ha sex och samtidigt vänta in sensommaren och nästa omgång av ivf.
Väntan just nu känns lång till att inte veta när mensen dyker upp men jag är ändå glad så länge den håller sig borta. Visst är det tusen blandade känslor i detta? ;)
Idag tror jag att monitorn kommer landa hemma ska bli spännande att gå igenom den och se hur det fungerar. Jag får återkomma om hur den fungerar och vad man ska göra. Man ska i alla fall börja med den när man får mensen så då har vi lite att läsa på tills dess.
Vi hörs snart igen!
Gör ett försök.
Jag köpte en clear blue monitor, vet dom kostar skjorta men allt är värt ett försök. Så vi tänkte testa den i sommar nu när mensen kommer så vi hinner testa den i alla fall under en mens. Sedan blir det redan juli och då sätter vi igång igen med IVFen. Allt hänger just nu på när min kära mens behagar att komma. Någon som vet hur lång tid det kan ta för kroppen att komma igång igen efter ett missfall? Det är rätt sjukt att man bara har någon/några dagar i månaden att bli gravid på. Verkligen galet. Så har det nu funkat efter snart 2 års längtan så kan det faktiskt vara så att det blir ett mirakel till. Vi får se. Vi kan inte göra mer än att vänta, försöka och se till att må gott.
Hur går det för er andra? Några av er följer jag ju i er blogg men några av er har ju ingen, tyvärr.
Hoppas det går bra för er i alla fall!
Clear blue
Min man vill väldigt gärna att vi ska försöka så gott vi kan i alla fall själva i sommar att kanske lyckas bli gravida på egen hand igen. Absolut ska vi göra det, men vet att vi prata mycket om att vi bara skulle va o ta det som det kommer. Inte ha några krav. Men nu vill mannen väldigt gärna att vi ska köpa oss en clear blue monitor som räknar ut de bästa fertila dagarna man har i månaden. Nu tror jag att jag har haft eller har ÄL i dagar som är och varit så just nu känns det ingen ide att köpa en haha men jag vet inte hur jag känner? Är det någon av er som har någon uppfattning av denna? Har googlat lite om att den har 89% större chans att lyckas men sen beror det ju inte bara heller på den såklart. Vi har ju lite svårare för det, men ändå så har vi bevisat att det går. Så har ni något att dela med er av så är det mycket välkommet!! Så kanske man ska beställa sig en sådan, eller om det finns på apoteket? Har ingen aning får kika upp det!
Igår va en mycket märklig dag. Kalas hos ena systern och hela familjen var samlade. Gravida syrran berättar om bebis för andra och jag ser att hon visar lite UL bilder osv. Men inte ett ord till oss om det, och inte fick vi se någon bild heller. Varför skulle vi vlija undvika allt sånt? Hon är min syster och jag är så himla glad för deras skull och längtar jätte mycket tills lilla livet kommer till världen. Varför undviker hon oss? Vi har ju pratat om allt tusen gånger på telefon men när vi ses så är det tyst om allt... Man blir förvånad bara.. Och så fort hon är på besök så kretsar allt där så vi syns inte längre. Så tråkigt men vad gör man. Åkte hem efter en stund men tycker det blir så jobbigt.
Hoppas ni har det bra i alla fall <3
<3
Tänk att för en vecka sedan var jag gravid. Ett litet mirakel, som tyvärr valde att inte stanna av olika orsaker. Ibland blir man ledsen. Som nu ungefär och tänker att jag faktiskt snart kunde ha fått berätta för mina svär föräldrar att till jul får vi nog hålla oss hemma ifall det kommer en liten bebis. Även fast vi accepterat läget och tycker det var bra att det hände nu och inte sen så får man ändå olika tankar. Sånna där "tänk om".... Men snart kommer vår tur igen. Kanske tar det sig till och med medans vi väntar på ivf? Vem vet det fungerar ju faktiskt för oss men jag kommer nog inte hålla på att räkna o ta stickor längre utan låter kroppen ha sin gång. Allt som händer har en mening, eller hur?
Hoppas ni får en bra helg <3
Besked.
Först blev jag sen för jag körde vilse.. suck. Men till slut fick jag komma intill. VUL såg allt bra ut i livmodern (skönt!) men det finns inget liv kvar där inne. Missfall alltså i helgen, som vi ändå trodde men ändå. Så länge inget är bevisat så lever man på hoppet. Jag hann att gå nästan 6 fulla veckor och jag kan säga att det är så skönt att det händer nu och inte om 6 veckor till!! Det är ju faktiskt så att något är fel när det blir såhär, så vi är positiva ändå! Nu ska vi bara ta en dag i taget tills mensen kommer, då ska jag ringa BM och sedan ska vi planera in en ny tid för start vilket vi tror kommer bli på juli mensen, hon tyckte inte vi skulle behöva vänta ända till hösten, vi har faktiskt väntat länge nog nu. Helst vill man sätta igång nu, eftersom det är ändå nu man har allt färskt med sprutor osv men vi får se, jag vill bara kroppen ska komma igång nu igen som vanligt och det får vi hoppas den gör snart! Sommaren kan rulla på som vanligt och så hoppas vi på bebis 2013 istället. Så som det ser ut nu ska vi inte kolla med någon annan klinik än i alla fall.
Jag håller tummar för er andra att ni lyckas nu och får en liten 2012 bebis såklart! Även om jag inte kanske skriver varje dag längre så kommer bloggen finnas kvar och vi får se vad fortsättningen kan bli. En himla massa längtan :)
Sköt om er.
Idag kommer beskedet.
Lite mycket är det nu, med allt.. Hela gravid svängen och jobbet och resor. Igår ringde jag till dem i gbg och berätta alla helgens bravader, och att jag hade plussat igår morse igen med texten 1-2 v istället för 2-3 v som det var förra veckan. Hon säger att jag får komma in idag så vi kan kika hur det ser ut. Typ 30 min efter att vi lagt på kom en blödning till. Liten typ totalt en matsked. Men vi får se efter idag alltså hur det ser ut. Jag är lite nervös. Jag menar det är nu vi får veta, gravid i v 6 eller missfall. När vi i så fall kommer få starta igen osv... Jag hoppas inte oktbober men vi får se. Det enda jag vet är att man måste vänta på nästa mens.
Idag kan inte min man följa med tyvärr så får lite resesällskap i alla fall av min underbara mamma. Det är guld värt! Vi hörs senare så får vi se vad planeringen blir.
Hoppas det går toppen för er andra och att ni har en fin dag!
Mycket tankar.
Det är väldigt mycket tankar hos oss. Är vi gravida och detta bara är en blödning? Är det ett missfall? Är det min vanliga mens eller en blödning efter hormoner? Jösses så mycket olika man är glad ledsen arg besviken rädd och full av längtan... Denna väntan är värst. Jag gillar inte att vänta när jag redan väntat i två år nu! Visst är det bra också att om det är missfall vet vi att det kan gå själva! Och att det kom ut nu och inte senare. För något är ju fel med foster i så fall. Och kanske är det då lättare att försöka själva i sommar om vi måste vänta till oktober. Men just nu funderar vi på att kika på en annan klinik i GBG där dom tar landstingsförsök också kanske är kön inte lika lång. Eller så kanske vi köper ett försök. Eller så måste vi få Sahlgrenska på andra tankar att vänta min nästa mens och sätta igång. Sjukt att dom stänger i sommar när dom har såååå mycket att göra...
någon motivering till att vänta till oktober fick vi inte mer än att det inte finns tider. Men konstigt att ena BM sa nästa mens och andra hösten. Det stör mig mest! Varför säga olika liksom.. Jag har ju ändå allt hemma redo att bara köra igång igen så.. Vi får se vad de säger imorgon både på Sahlgrenska och den andra kliniken. Kan bli spännande med. Kanske är de så att jag inte behöver långa processen egentligen utan kan klara korta så vilket som för mig bara det händer något snarast. Alldeles för mycket händer runt om som bara får mig må ännu sämre. Alla har sina familjer och andra har fått precis och resten ska ha barn typ. Ja ungefär så. Vet att man inte ska tänka så eller jämföra men hur lätt är det!? Inte något.
