Länge sen.
Jobbigt det är när man skrivit ett långt inlägg och det försvinner.... Men men börja om på ny kula, fast man säkert kommer glömma hälften! So what. Bättre med lite då kanske, än att strunta i det alls.
I alla fall, så va det väldigt länge sen nu. Det är sådär i livet igen då allt bara går så himla fort och man har tusen saker att göra runt om. Tiden springer iväg och jag mår bra. Jag går fortfarande i väntans tider om att mensen ska dyka upp efter vårt lilla mirakel inte ville stanna hos oss längre, så vi kan få ett datum på att köra ivf igen. Eller om det har blivit ett litet mirakel till efter missfallet men det tror jag inte. Nu när jag vet hur det känns att vara gravid de första veckorna i alla fall så har jag inget nu som jag känner igen mer än att jag är förbannat trött. Hela tiden. Men det verkar alla andra också vara så det är nog så.
För övrigt rullar det på. Jag har fortfarande inte ätit bröd, chips kunde jag DÖ för igår så tog ett par st, typ 7st men gud så hemskt det var så det va väl bra... Jag har inte gått ner mer än, vad jag vet jag orkar inte väga mig jämt då tappar jag motivationen men det känns ju bra i alla fall. Träningen går hyfsat. Två dagar i veckan än så länge + lite promenader som jag försöker göra dagligen.
Jo just det. Något lite mer större händer faktiskt. Vi har börjat buda på ett parhus så hoppas det går bra för oss :) Sedan kanske jag ska byta jobb till hösten också men vi får se hur det går med de planerna!
Hur går det för er alla? Update!
I alla fall, så va det väldigt länge sen nu. Det är sådär i livet igen då allt bara går så himla fort och man har tusen saker att göra runt om. Tiden springer iväg och jag mår bra. Jag går fortfarande i väntans tider om att mensen ska dyka upp efter vårt lilla mirakel inte ville stanna hos oss längre, så vi kan få ett datum på att köra ivf igen. Eller om det har blivit ett litet mirakel till efter missfallet men det tror jag inte. Nu när jag vet hur det känns att vara gravid de första veckorna i alla fall så har jag inget nu som jag känner igen mer än att jag är förbannat trött. Hela tiden. Men det verkar alla andra också vara så det är nog så.
För övrigt rullar det på. Jag har fortfarande inte ätit bröd, chips kunde jag DÖ för igår så tog ett par st, typ 7st men gud så hemskt det var så det va väl bra... Jag har inte gått ner mer än, vad jag vet jag orkar inte väga mig jämt då tappar jag motivationen men det känns ju bra i alla fall. Träningen går hyfsat. Två dagar i veckan än så länge + lite promenader som jag försöker göra dagligen.
Jo just det. Något lite mer större händer faktiskt. Vi har börjat buda på ett parhus så hoppas det går bra för oss :) Sedan kanske jag ska byta jobb till hösten också men vi får se hur det går med de planerna!
Hur går det för er alla? Update!
23 maj
Idag är jag bara så trött! Jag va pigg imorse när jag cykla till jobbet sedan efter lunch bara det föll på mig. Helt värdelöst när man sitter och pratar med kunderna och bara vill gäspa hela tiden. Också säkert tusen hormoner i kroppen och en väntan o längtan o undran på hur sommaren ska sluta med både mens ägglossningar och annat.
Har satt igång träningen igen med, så skönt. Kanske det kan öka lite med resten av mina kg jag vill bli av med nu. Jag hoppas det i alla fall.
Idag är det dagen vi egentligen skulle åka ner till göteborg och ha UL. Jag skulle ha varit i lite mer än v 8. Men nu ska vi inte vara negativa vi måste ha fokus och tänka på att snart kommer det en ny chans som är för oss. Det finns mycket som säkert kommer hända i livet innan dess, och som framför allt KAN hända så det är bara hänga på o se! I helgen som kommer ska jag bara ta och packa min väska och åka till stugan på landet. Det ska bli skönt. Bara jag och mamma och pappa. Lugn o ro och superfint väder, säger dom i alla fall. Då kanske man kan ta en joggingtur på morgonkvisten och sedan jobba lite på brännan ;)
Hoppas ni mår gott och ni som haft insättningar - ruva gott på äggen nu :)
Har satt igång träningen igen med, så skönt. Kanske det kan öka lite med resten av mina kg jag vill bli av med nu. Jag hoppas det i alla fall.
Idag är det dagen vi egentligen skulle åka ner till göteborg och ha UL. Jag skulle ha varit i lite mer än v 8. Men nu ska vi inte vara negativa vi måste ha fokus och tänka på att snart kommer det en ny chans som är för oss. Det finns mycket som säkert kommer hända i livet innan dess, och som framför allt KAN hända så det är bara hänga på o se! I helgen som kommer ska jag bara ta och packa min väska och åka till stugan på landet. Det ska bli skönt. Bara jag och mamma och pappa. Lugn o ro och superfint väder, säger dom i alla fall. Då kanske man kan ta en joggingtur på morgonkvisten och sedan jobba lite på brännan ;)
Hoppas ni mår gott och ni som haft insättningar - ruva gott på äggen nu :)
Babyboom?
Det måste verkligen vara babyboom just nu alltså.. Eller så är det bara tankarna som leker med en.. Men nej det tror jag inte. För alla ska verkligen ha barn, näst intill i alla fall. Idag va jag o mannen på stan en sväng. Jag lovar på den timman såg jag säkerligen 30 fina bebismagar och en himla massa barnvagnar... Men blir lite knäpp haha men det är en period nu med, precis som för några år sedan då det var extremt mycket bebisar överallt. Man kan ju inte göra något annat än att längta ännu mer... Men snart är vi där vi med. Snart!
Blickar..
Just nu är det något som vill spöka hos mig. Överallt. Vart jag än går så finns det där. Fina stora eller små gravida magar. Någon som skriver ut i bloggar och på facebook att de är gravida. Alla har kort på sina små fina barn eller ultraljudsbilder. Alla planerar. Barnvagnar i alla annonser, jag vill också köpa barnvagn. Alla gör små fina barnrum och tapetserar om. Och handlar massa fina kläder. Jag vill också köpa små bebiskläder och tvätta och vika in i garderoben i väntan på att han eller hon ska komma. Jag vill också vila min hand på magen där det vilar ett mirakel, inte på en lönnfet mage som bara väntar på att bli tjockis. Vad gör man när man är i depp perioden? Har ni några knep? Jag bara längtar och känner att "tänk om"... Tänk om vi inte lyckas. Tänk om alla andra bara lyckas men aldrig vi? Så får det bara inte bli. Det vore det värsta. Jag vill börja nu och se hur det går.
