Barnmorskebesök
I förrgår skulle jag abra tvätta iordning filtarna till bebis tänkte jag, men blev att när jag ändå tvätta kunde jag lika gärna tvätta lite kläder med o gud va overkligt! Tänk att det faktiskt är VÅR bebis som ska ha på sig de där små söta plaggen... Ja det är sant det är ingen dröm. Magen finns där, sparkarna. Allt. Allt som vi önskat. Vi är lyckligt lottade som får vara med om detta mirakel, verkligen.
Jag mår lite illa idag. Ialla fall i skrivande stund. Åkte till jobbet en timma tidigare för jag va så rastlös hemma, bara gick o vänta. Magen har kommit igång lite grann igen, skönt.
Målningen av sängen har blivit uppskjuten så ikväll börjar det. Hoppas jag. Jag längtar så jag blir tokig snart efter att få till den o bädda upp. Blir nog i alla fall att bädda i vagnen snart. Så lite mer känslor kommer.
Jag har mer och mer börjat tänka på förlossningen. Eller inte själva förlossningen utan mer om när det ska börja. Hur det ska kännas när vattnet går. Hur värkarna känns. När man ska ringa och hur länge man kommer ha sina värkar innan bebis är ute. Om jag kommer känna något snart, och få för tidigt. Klarar han/hon sig då?
Snart 33 fulla veckor i alla fall. Hoppas du håller dig lite längre <3
Jag minns själv vilken känsla det var att tvätta alla filtar och kläder till bebisen och sedan sitta och vika allting vid köksbordet - helt fantastiskt härligt! Det var så mysigt att hänga upp de där minimala små strumporna i torkrummet och lägga snuttefilten varsamt på tvättlinan <3
Om din bebis skulle komma nu skulle han med största sannorlikhet klara sig alldeles utmärkt efter lite stöd i starten så en bebis blir det minsann :)
Jag minns att jag stod framför spegeln och höll upp bebiskläder i famnen och tänkte "gud, snart står jag såhär med en människa inuti de här kläderna." Det kändes helt overkligt. Och nu när jag står framför samma spegel, med den där lilla människan blir jag alldeles gråtmild. Att han nu finns här, ja men det är ju helt fantastiskt! Och snart finns det en liten människa hos er med :)
Jag tänkte också mycket på det här med om vattnet går, var nästan nojig för att gå på stan sista tiden, för tänk om det skulle hända mitt bland allt folk! ;) Men det är ju tydligen mer sällan att vattnet går innan än under förlossningen. På mig fick de ta hål på hinnorna, eftersom vattnet aldrig gick innan förlossningen startade, och det var ju faktiskt ganska praktiskt. ;)
