barnviasahlgrenska

Ja det stämmer. Jag ljög för er. Jag har inte alls bloggtorka eller ingen lust att blogga. Det har varit det enda jag ville dessa dagar men jag har hållt emot tills jag visste vad som höll på att hända. Och jag vet att ni är några av mina nära vänner som läser och detta är inget jag vill prata om sedan, kan va bra för er att veta varför läget är som det är. Det börja i måndags när jag ringde till BM på Sahlgrenska och undrade lite vart min mens kunde tagit vägen. Hon rådde mig till att ta ett gravtest och se annars skulle vi avvakta till telefon tiden på onsdag och se vad vi kan göra. Sedan va det inget mer med det samtalen. Vem skulle tro på att jag skulle vara gravid, inte vi i alla fall. Men mycket riktigt när jag tar ett gravtest på tisdag morgon visar det "gravid 2-3 veckor". Håller på att dö!! Vad händer? Är det på riktigt? Är det hormonerna? Och självklart är det en röd dag vilket resulterar i att jag kan inte nå dem på Sahlgrenska, jag får ringa 1177 men de vet inte heller så mycket. Ringer Sahlgrenska växel får prata med en BM på gyn som säger att jag ska sluta med sprutorna omedelbart men jag kan ändå inte vara nöjd med svaret. Åker in till akuten på Ryhov i Jönk eftersom vi va hos syrran och jag ville bara be om ett blodprov för att se om det är sant, men nej jag får inte ta något blodprov får endast ta ett gravtest som ja återigen visar positivt. Sedan ringer 1177 upp mig igen och säger att de pratat med en läkare på gynakuten i skövde som råder mig att fortsätta tills jag pratar med Sahlgrenska. Jo just det gyn läkaren på Ryhov sa att jag skulle sluta. 2 mot 1 alltså. Fast jag sluta såklart inte. Jag tror inte på det. Jag har massa hormoner i kroppen så nej jag kan inte vara gravid. Det enda jag ville var att ta ett blodprov för att bekräfta att jag var gravid eller inte men ingenstans hjälpte de mig.
Onsdag morgon  kl tio i sju sätter vi oss i bilen och drar iväg till göteborg och Sahlgrenska. Tänker att jag måste ringa dem när de öppnar och jag måste få komma in o prata med någon och få ta det där himla blodprovet. Vi sitter i parkeringshuset och jag är i telefon kö in, samtidigt ringer min jobb telefon och det är dom. Jag prata ju in på telesvaret på tidagen så därav ringer de upp. Jag förklarar allt och säger att jag står i gbg och väntar på att bara få komma in och ta ett blodprov eller VUL för att se vad som händer. Jag har ju inte slutat med sprutorna. BM säger bara grattis! Det är bara sluta med sprutorna och komma på UL den 23 maj då du bör vara i v 8. Spontangravid alltså. Någon vecka innan vi börja behandlingen. MEN jag och min man får inte ihop det med när vi hade sex osv och jag tror fortfarande inte på att vi är/var gravida. Jag vet inte. Jag är sjukt rädd och besviken.
I torsdags läste jag lite på nätet och visst jag har lite symptom som stämmer in brösten och mensvärk osv. Men hittar också en sida där det står att fertilitetsmediciner faktiskt KAN påverka gravtest. Så varför ljög dem? Varför inte bara ta ett blodprov? -jag fattar inte. Det sista jag ville var att avbryta detta för att vi kanske var gravida... Jag har ingen ork att vänta mer. Jag är jätte glad om det har tagit sig, men fortfarande skeptisk. 4 gravtest har visat positivt.
Igår bröt jag ihop på lunchen. Rosa i trosan. Kom inte så mycket mer sedan men inatt.... Jag hade SÅ ont i magen så jag bara grät. JAg har haft stora blödningar. Ursäkta detaljer men lite gele aktigt och någon klump. Det kan vara så att vi var gravida och detta är ett missfall, eller så är det bara så att hormonerna spökade till allt så nu behagade mensen att komma. Det är och känns precis som vid mens. Jag ringde BM igår som sa att det inte var något att göra mer än att vänta till den 23 och komma dit så de fick se vad som hänt om det finns något liv då eller inte. Och när jag hörde första gången med BM i onsdags sa hon att vi kunde vänta en mens om det inte stämde och börja om igen. Igår sa hon att vi måste vänta till oktober. O K T O B E R !!!!!!! Nä det klarar jag inte. Jag har gråtit hela dagen än så länge idag. JAg bara kan inte hjälpa det. Jag vill inte vänta till oktober. Vi har inte varit gravida detta är min mens. JAG är så besviken på dem att vi inte bara kunde vänta och se om mensen dök upp några dagar.. så sen är den inte ändå, ca 6 dagar... 

Varför kan jag inte bara börja om om 23 dagar igen? Eller köra korta varianten om ni inte den långa kanske funka på mig eftersom ingen mens kom? Vad ska vi göra? Vad ska vi tro? Är det någon av er där ute som har några erfarenheter av något missfall eller liknade? Ska vi vänta eller ta ett gravtest imorgon och försöka ringa på måndag och be dem kolla om vi kan starta så fort som möjligt? Om det visar negativt imorgon måste det vara så att hormonerna plussa på stickorna, inte jag. Visar det positivt kan det vara ett missfall. Jag vet att man kan ha mens under graviditeten men inte så här stora blödningar tror jag....?
Någon som går privat som kan rekomendera att göra det i sommar? Jag är fullt medveten om en stor kostnad men det är hellre något jag tar än ett halvårs väntan till.

Jag är så himla tacksam för alla era åsikter snälla ni som läser detta inlägg kommentera er åsikt om detta. Jag behöver allt jag kan få just nu. Och ni vänner som läser, jag orkar inte prata om detta IRL jag vill bara att det ska vara som vanligt igen. Så bara låt det vara så länge i alla fall.