barnviasahlgrenska

Jag försöker ta in så mycket som möjligt nu när solek skiner, gamla vänner tar upp kontakt och livet leker. Våren är på väg och det känns så himla bra! Jag samlar kraft nu, för jag börjar bli riktigt nervös inför allt, det är inte lång tid kvar nu. snart en månad tills jag ska börja med sprutorna nu. Jag hoppas att om ett år när jag läser detta kan jag tänka tillbaka på vilken längtan jag hade tills vår baby kommer! För den kommer, snart! Tänk vilken dröm, att få vara gravid sommar, höst och vinter för att sedan när våren kommer och solen börjar värma att få ett mirakel till oss <3 Längtan är stor nu.

Igår satt vi och diskutera lite om alla sprutor hur det ska gå och när man ska berätta på jobbet? Hur tänker ni? Jag tänker att jag ska berätta för min kollega som jag står rätt nära här och litar på fullt ut, kanske lagom om någon månad när vi ska börja behandlingen. Det blir tufft annars tror jag om ingen får veta något här, eftersom man inte heller vet om man bli borta någon dag om man inte känner sig helt okej osv. De vet bara att vi har fått lite dåliga provsvar oså.. Men inte mer. De tror säkert att jag är sjuk haha så kommer de tycka ett detta är väl "inget". Men jag är glad att jag har fast jobb. Och alla här har ju barn av de som jobbar här idag, så de borde väl förstå i alla fall.

Ibland ångrar jag att jag ens har berättat för någon, och ibland vill jag bara berätta för alla. Det vore så enkelt. Men det är liksom något som hindrar? Det är svårt det där. Det är ett ämne som är så vanligt, men ändå något som ingen pratar om. Det blir som det blir och man berättar för de man känner för. Så får det va :)

Segt på jobbet idag, jag är ensam. Men lika bra att sätta lite fart med något som ligger o skräpar så jag kan gå hem lite tidigare idag och baka en kaka tills min gamla fina vän kommer på en fika!