nybesök
Nu har det gått någon vecka sedan vårt allra första nybesök på Sahlgrenska i Göteborg. Det var så spännande och pirrigt. Och såklart nervöst! Men allt gick så bra.
Först kom vi dit på morgonen och fick lämna spermaprov 07.30 som de kunde titta på tills vårat riktiga besökstid var. Åkte till ikea och kika lite i väntan på tiden. Vi fick först träffa en läkare, och i vårt fall fick vi träffa en professor! Väldigt trevlig var hon. Vi fick lämna in våra lappar som vi fyllt i hemma och berätta lite om oss själva. Vi är i ganska ung ålder än och friska människor så allt såg väldit bra ut. Utom då mannens sperma. Den är av lite dålig kvalité och har inte så många simmare. Men hon sa ändå de magsika orden
"Det finns fortffarande en chans att ni blir gravida själva."
Oj vilka ord. Chans. Det finns en chans! Helt underbart.
Jag fick också göra en undersökning och jag hade fina äggblåsor på varje sida och allt såg bra ut där inne med för ett litet liv att växa. Fick en förfrågan om att vara med i utvecklingen av IVF behandling genom att fylla i en lapp om man kan tänka sig att låga äggen gro i ett värmeskåp utan att de tas ut och kikar i mikroskåp. I stället tar dom en kamera och kikar ner till äggen så att de inte behöver tas ut ifrån värmen. Det skrev vi på så jag hoppas nästan lite att vi får vara med om det, jag tror stenhårt på det!
Det va inte så mycket mer att prata om med läkaren. Några små frågor hit och dit sedan fick vi vänta på tiden med barnmorskan.
Barnmorskan vi fick träffa va väldigt trevlig. Hon gjorde upp en plan med hur det skulle se ut på schemat i år. Jag och min man hade ställt in oss på att få komma tillbaka till hösten när de har första tiderna för oss. Men ack så fel jag hade! Jag ska invänta min mens i mars och börja med nedreglering på CD 23!
Hjälp! Jag som nästan hade sett fram emot att ha sommaren fri och försöka bli gravida själva! Haha vad det kan vändas. Nu längtar jag mer än någonsin tills det ska bli mens i mars och börja sprayning i april!
Jag kommer få en näs spray att använda 3 gånger om dagen i vardera näsborre. Jag gillar inte detta alls, men har också fått för mig att när man gör långa metoden så blir det hela mycket bättre! Kanske, kanske inte. Jag hoppas i alla fall på ett plus i maj oavsett! Allt detta nya som kommer att hända innebär så mycket. Och alla dessa hormoner... Hur kommer man känna? Biverkningar? Jobbet? Hemmet? Det är tur jag har en man som stöttar till 100% och en familj som alltid finns där.
Efter Sprayningen ska jag börja med sprutor. Som är som insulinsprutor. Jag ska på en träff dit 2/5 och gå igenom hur allt fungerar. Jag hoppas mannen kan följa med så att han kan hjälpa mig med detta, då jag inte är så bra på sprutor.... Känner mig svimfärdig redan haha! Annars får det bli som det blir. Det ska nog gå bra.
Kommer ta sprutorna ett tag, sedan ÄL spruta också, tills det äntligen kommer vara dax för ÄP!
V 20 är det bokat. preliminärt i alla fall. Man vet ju aldrig med mensen!
Det är jag mest nervös för. Ingreppet. Morfin. Nålar. Bedövningar. Smärta.... Tur att det inte tar så himla lång tid. Jag menar hur ska jag klara av att föda barn om jag inte klarar av detta? ;)
Vi hörs snart igen om mera tankar och vad som händer.
Först kom vi dit på morgonen och fick lämna spermaprov 07.30 som de kunde titta på tills vårat riktiga besökstid var. Åkte till ikea och kika lite i väntan på tiden. Vi fick först träffa en läkare, och i vårt fall fick vi träffa en professor! Väldigt trevlig var hon. Vi fick lämna in våra lappar som vi fyllt i hemma och berätta lite om oss själva. Vi är i ganska ung ålder än och friska människor så allt såg väldit bra ut. Utom då mannens sperma. Den är av lite dålig kvalité och har inte så många simmare. Men hon sa ändå de magsika orden
"Det finns fortffarande en chans att ni blir gravida själva."
Oj vilka ord. Chans. Det finns en chans! Helt underbart.
Jag fick också göra en undersökning och jag hade fina äggblåsor på varje sida och allt såg bra ut där inne med för ett litet liv att växa. Fick en förfrågan om att vara med i utvecklingen av IVF behandling genom att fylla i en lapp om man kan tänka sig att låga äggen gro i ett värmeskåp utan att de tas ut och kikar i mikroskåp. I stället tar dom en kamera och kikar ner till äggen så att de inte behöver tas ut ifrån värmen. Det skrev vi på så jag hoppas nästan lite att vi får vara med om det, jag tror stenhårt på det!
Det va inte så mycket mer att prata om med läkaren. Några små frågor hit och dit sedan fick vi vänta på tiden med barnmorskan.
Barnmorskan vi fick träffa va väldigt trevlig. Hon gjorde upp en plan med hur det skulle se ut på schemat i år. Jag och min man hade ställt in oss på att få komma tillbaka till hösten när de har första tiderna för oss. Men ack så fel jag hade! Jag ska invänta min mens i mars och börja med nedreglering på CD 23!
Hjälp! Jag som nästan hade sett fram emot att ha sommaren fri och försöka bli gravida själva! Haha vad det kan vändas. Nu längtar jag mer än någonsin tills det ska bli mens i mars och börja sprayning i april!
Jag kommer få en näs spray att använda 3 gånger om dagen i vardera näsborre. Jag gillar inte detta alls, men har också fått för mig att när man gör långa metoden så blir det hela mycket bättre! Kanske, kanske inte. Jag hoppas i alla fall på ett plus i maj oavsett! Allt detta nya som kommer att hända innebär så mycket. Och alla dessa hormoner... Hur kommer man känna? Biverkningar? Jobbet? Hemmet? Det är tur jag har en man som stöttar till 100% och en familj som alltid finns där.
Efter Sprayningen ska jag börja med sprutor. Som är som insulinsprutor. Jag ska på en träff dit 2/5 och gå igenom hur allt fungerar. Jag hoppas mannen kan följa med så att han kan hjälpa mig med detta, då jag inte är så bra på sprutor.... Känner mig svimfärdig redan haha! Annars får det bli som det blir. Det ska nog gå bra.
Kommer ta sprutorna ett tag, sedan ÄL spruta också, tills det äntligen kommer vara dax för ÄP!
V 20 är det bokat. preliminärt i alla fall. Man vet ju aldrig med mensen!
Det är jag mest nervös för. Ingreppet. Morfin. Nålar. Bedövningar. Smärta.... Tur att det inte tar så himla lång tid. Jag menar hur ska jag klara av att föda barn om jag inte klarar av detta? ;)
Vi hörs snart igen om mera tankar och vad som händer.
Kommentarer
Trackback
