Ett litet svar
Emelie hade kommenterat igår och fråga mig om jag hade ätit pregotime? Svaret är nej. Det har jag inte och det ska jag inte göra heller. Jag är inte heller riktigt hemma på vad det är och varför man äter det?
Kunde väl berätta lite kort om bakgrunden. Jag sluta äta mina ppiller i juni -10 och hoppades på att det skulle ta sig lite längre fram, jag slutade för att kunna göra det i tid då man inte vet hur lång tid det tar heller att få barn efter att ha ätit det länge. Vi tänkte inte mer på varför det inte tog sig fort, eftersom det kan ta upp till ett år att bli gravid efter ppiller. men när ett år och lite till hade gått blev man frustrerad.. vi hade verkligen önskat oss ett mirakel i bröllopsgåva när vi gifte oss i juni året efter. Men i stället blev det ett samtal till kvinnokliniken och där efter vårt utredningsbesök fick vi veta att allt hos mig såg bra ut, men min man hade sperma av dålig kvallité.
Jag grät i flera dagar... Min största dröm i livet är att ha en stor familj, en dröm som kanske krossats? Hur blir det nu? Vad händer? Jag hade ingen aning om vad detta betydde. Jag fick beskedet på telefon på jobbet. Tur det va eftermiddag och jag snart skulle gå hem. Grät hela vägen hem och väl hemma berätta för mannen och det blev genast dålig stämning. Vi diskutera om vi ville ha en remiss till Sahlgrenska för IVF och diskussionen tog inte speciellt lång tid eftersom vi båda längtar. Men sedan har vi pratat mycket om det, läst osv. Och så mycket blir så mycket bättre efter första nybesöket så ni som väntar har något mycket gott framför er.
I allt detta är jag så lättad ändå att allt ser så bra ut hos mig. Jag va rädd för ett tag att det kanske va jag som hade något fel och att ett barn aldrig kunde växa i mig. Men tur, jag kan få gå med bebismage om vi lyckas.
Det bästa av allt på nybesöket var när läkaren sa de magiska orden ni vet. "chansen finns att ni lyckas själva". De orden kommer till mig varje dag nu. Så underbart bara att veta.
Fick förresten veta i tisdags att vi ska få göra ICSI alltså microinjektion. Spännande :) Jag längtar tills min mens kommer i mars nu så vi kan börja räkna ner dagarna...
Kunde väl berätta lite kort om bakgrunden. Jag sluta äta mina ppiller i juni -10 och hoppades på att det skulle ta sig lite längre fram, jag slutade för att kunna göra det i tid då man inte vet hur lång tid det tar heller att få barn efter att ha ätit det länge. Vi tänkte inte mer på varför det inte tog sig fort, eftersom det kan ta upp till ett år att bli gravid efter ppiller. men när ett år och lite till hade gått blev man frustrerad.. vi hade verkligen önskat oss ett mirakel i bröllopsgåva när vi gifte oss i juni året efter. Men i stället blev det ett samtal till kvinnokliniken och där efter vårt utredningsbesök fick vi veta att allt hos mig såg bra ut, men min man hade sperma av dålig kvallité.
Jag grät i flera dagar... Min största dröm i livet är att ha en stor familj, en dröm som kanske krossats? Hur blir det nu? Vad händer? Jag hade ingen aning om vad detta betydde. Jag fick beskedet på telefon på jobbet. Tur det va eftermiddag och jag snart skulle gå hem. Grät hela vägen hem och väl hemma berätta för mannen och det blev genast dålig stämning. Vi diskutera om vi ville ha en remiss till Sahlgrenska för IVF och diskussionen tog inte speciellt lång tid eftersom vi båda längtar. Men sedan har vi pratat mycket om det, läst osv. Och så mycket blir så mycket bättre efter första nybesöket så ni som väntar har något mycket gott framför er.
I allt detta är jag så lättad ändå att allt ser så bra ut hos mig. Jag va rädd för ett tag att det kanske va jag som hade något fel och att ett barn aldrig kunde växa i mig. Men tur, jag kan få gå med bebismage om vi lyckas.
Det bästa av allt på nybesöket var när läkaren sa de magiska orden ni vet. "chansen finns att ni lyckas själva". De orden kommer till mig varje dag nu. Så underbart bara att veta.
Fick förresten veta i tisdags att vi ska få göra ICSI alltså microinjektion. Spännande :) Jag längtar tills min mens kommer i mars nu så vi kan börja räkna ner dagarna...
Kommentarer
Postat av: Emelie
Tack för ditt svar på min kommentar.
Vi är i en liknande situation som er. Vi började försöka i juli -10 och det har inte gått så bra som vi hoppats. I höstas sökte vi hjälp och har nyligen fått svar på dem. Min mans spermier är skiftande i kvalitetnoch därför står vi i kö till IVF. Jag ska äta Pergotme fram tills vi börjar med IVF eftersom läkaren säger att det finns en chans att min make kan befrukta mina ägg. Pergotime ska stimulera ägglossningen. Jag vet faktiskt inte varför jag ska äta dem, jag har ägglossning på egen hand och regelbunden mens. Börjar med Pergo i slutet av feb.
Får jag fråga hur gamla ni är? Vi är 27 respektive 31 år.
Trackback
